Romeo och Julia

Energiska pukor och yrande stråkar sätter an tonen i denna triumfatoriska konsertouvertyr. Efter någon minut följer ett kort, långsammare avsnitt där träblåset breder ut sig i folkton, men sedan kommer det högre tempot tillbaka, denna gång med tillägget ”energico”. Det är svårt att föreställa sig att det här är musik som skrevs mitt under brinnande världskrig – i Polen till råga på allt, ett land som sargades svårt både av Nazityskland och Sovjetunionen, men också av allierade bomber. Kanske kan man se den jublande stämningen som en motståndshandling av en tonsättare som tillät sig att se ljus och glädje bortom krutröken, förföljelsen och förstörelsen.

Grażyna Bacewicz föddes 1909 i Łódź mitt i Polen och tillhör den illustra skara tonsättare som studerade för den legendariska pedagogen Nadia Boulanger i Paris. Efter andra världskriget blev hon professor vid konservatoriet i Łódź. Hon är främst känd för verken som hon komponerade för sitt eget instrument, violinen. Den som gillar svänget och intensiteten i den här ouvertyren kan med fördel kolla in hennes Konsert för stråkar, som MSO framförde i oktober 2019.

Det första man måste slå fast när det gäller Ralph Vaughan Williams är det säregna uttalet av hans namn. Ralph uttalas Rejf och Vaughan Vawn. Han föddes i sydvästra England den 12 oktober 1872, så 2022 är det 150-årsjubileum för denne mycket engelske tonsättare. Tubakonserten är ett sent verk, han var 82 år gammal när han skrev det. Trots att ålderdom ofta förknippas med trötthet och tuban slentrianmässigt ses som ett tungt instrument, finns inget av dessa egenskaper i konserten. Första satsen (Preludium) är en marsch som inleds med ett graciöst tema på tuba. Den avslutas med en halsbrytande kadens (solo), där tuban visar upp hela sitt register. Den långsamma andra satsen (Romans) tar fasta på tubans röstlika egenskaper i det högre registret. Finalen (Rondo alla tedesca) går i tretakt och är fylld av humor och energi.

Under denna säsong kommer MSO att även att framföra Ralph Vaughan Williams stycke The Lark Ascending (22 september) som vunnit flera popularitetsomröstningar i Storbritannien de senaste åren.

Baletten Romeo och Julia komponerades 1935, en skräckfylld tid för Sovjetunionens konstnärer. Statsorganet Pravda hade i flera hotfulla artiklar gått hårt åt ”degenererade modernister” och rädslan för repressalier var stor. Sjostakovitj drog till exempel tillbaka sin fjärde symfoni av oro för hur den skulle tas emot, och även kring Romeo och Julia och Prokofjev var osäkerheten stor. I väntan på att det kulturpolitiska läget skulle klarna, sammanställde Prokofjev istället två orkestersviter, baserade på balettmusiken (senare även en tredje). Själva baletten uruppfördes i Tjeckien i december 1938 och drygt ett år senare i Sovjetunionen. Den kom snabbt att räknas in bland de stora, klassiska baletterna.

Sergej Prokofjev (1891-1853) är annars mest känd för sina symfonier och pianokonserter, samt folksagan Peter och vargen. Han skrev också musik till flera filmer, bland annat Sergej Eisensteins Alexander Nevskij och Ivan den förskräcklige.