Skotska Evelyn Glennie har besökt Sverige ett flertal gånger, men då alltid för att arbeta. Värmen hon känner för Sverige lyser igenom då hon säger att hon väldigt gärna skulle semestra här någon gång.

– Sverige är ett mycket inspirerande och fräscht land, speciellt förtjusande är den rena luften och de härliga människorna. Sverige är också ett mångsidigt land, inte minst musikaliskt, och ni har en väldigt hög standard på musikskapande.

Evelyn Glennie blev nästan döv när hon var 
tolv år gammal och beskriver det själv som att hon har lite hörselrester kvar och kan
 uppfatta tal i vissa situationer, med stöd
 av läppavläsning. Några år senare började hon ägna sig åt slagverk. Jag ställer frågan hur det kommer sig att hon valde just slagverk.


– Då jag var femton år bestämde jag mig för att studera musik på heltid. På den tiden hade jag piano som huvudinstrument men behövde ett annat instrument
 vid sidan av pianospelandet. Jag såg slagverksavdelningen i min skolorkester och visste att det var i den här familjen av instrument som jag hörde hemma. Tack vare mina inspirerande och stöttande lärare fick jag det stöd jag behövde och känslan av att allt är möjligt! Mitt mål var från början väldigt tydligt; jag hade ingen lust eller önskan att spela i en orkester eller göra något annat än att bli en soloslagverkare. Valet var enkelt!

 

Du har tidigare sagt att ”vi endast delvis lyssnar med våra öron”. Kan du utveckla dina tankar?


– Då vi ska lyssna tror vi att vi måste göra det med våra öron. Men vi kan lyssna på många olika sätt, till exempel genom att se på någon. Vi kan höra väldigt mycket bara genom att se någon göra något, och veta precis hur ljudet kommer att låta. Vi borde verkligen observera mer med alla våra sinnen innan vi dömer med hjälp av endast hörseln. Att observera är att lyssna.

 

Du vann Polarpriset 2015. I motiveringen nämns att ”du är på uppdrag att lära världen att lyssna”. Hur gör du det?

– Som musiker är en stor del av yrket att lyssna, men det är ett väldigt specifikt sätt att lyssna och det betyder inte att vi per automatik är bra lyssnare överlag. Som musiker lyssnar vi på specifika ljud: en klang som är kopplad till en annan, resonans och så vidare. Mycket av problemen och utmaningarna i världen handlar om 
att vi är dåliga lyssnare. Att lyssna handlar inte bara om vad som sägs och det talade ordet, utan framför allt att lyssna in sig
 på omvärlden och miljön vi befinner oss 
i. Inget behöver egentligen bli sagt men ändå finns det olika ljud där. Det handlar om att fokusera på vad ljudet i fråga är, vad ljudet säger, vad det gör med oss.

Konsertprogrammet under den kommande Sverigeturnén återfinns normalt sett inte på någon av orkestrarnas repertoar då en slagverksproduktion av denna storlek ofta kräver större orkestrar. Alltså är det ett unikt program publiken får ta 
del av när Evelyn Glennie och de två ensemblerna möts. Då jag frågar om programmets innehåll lyfter Glennie fram stycket Veni, Veni, Emmanuel av kompositören James MacMillan som en av höjdpunkterna. Ett verk som är specialkomponerat för henne.

– Det här är ett av de stora verken i denna repertoar som jag tror kommer att bli ihågkommet. Det är ett väldigt starkt och stort stycke för såväl orkester som solist. Varenda musiker i orkestern används till fullo. Det är ett utmanande stycke där slagverkaren fungerar som en sorts motor. Stycket är fyllt av så kallade ”hjärtslag” för att uttrycka olika känslor genom olika format och i olika tempo. Dessa hjärtslag bildar en röd tråd genom hela verket. Det är ju hjärtslag som för människor samman på olika sätt.

 

Vad händer det kommande året?

– Det mest intressanta och viktiga för mig är att vara mångsidig. Just nu har vi bland annat ett pågående projekt som heter Sounds of Science där jag och två andra kollegor ser tillbaka på 10 000 år av ljudhistoria! Ofta vet vi hur och när något är uppfunnet, men vi vet inte hur den uppfinningen eller processen lät. Hur låter eld eller ett skruvstäd? Hur låter världens första dator eller en stumfilmsföreställning? Det är ett musikstycke för orkester och solist där vi får upptäcka nya sätt att
 förklara historien: ibland med slagverksinstrument, ibland genom helt nya sätt
 att göra ljud. Genom detta stycke kopplar 
vi samman historia och uppfinningar
 med musiken och försöker förklara dessa 
genom varandra.


– Vi håller också på att arkivera allt som
 har med min karriär att göra: allt från
 mina 2000 instrument till scenkläder och tidningsartiklar.

Men först väntar den kommande turné 
med ett konsertprogram som beskrivits 
med ord som ”uppseendeväckande och intensiv”. Då får vi ta del av denna eminenta artist. Det kommer bli storslaget!

 

Text: Lisa Taulio

Foto: Jim Callaghan

Du kanske också är intresserad av

Amanda Jenssen
Publicerad: 2024-11-20

Upplev julens magiska musik – Malmö Live Konserthus bjuder in till julkonsert med tre kända lokala artister about

Snart öppnar Malmö Live alla spjäll mot julen i konserten Santa Baby. Tingsek, Miriam Aïda, Amanda Jenssen och X-Mas Big Band kommer använda den amerikanska låtskatten för att locka fram den storögda, öppna och glittrande förväntan inför julen.

Läs mer about Upplev julens magiska musik – Malmö Live Konserthus bjuder in till julkonsert med tre kända lokala artister
Par som dansar, iklädda festkläder, under Wienerafton
Publicerad: 2024-10-01

Festlig Wienerafton med Malmö SymfoniOrkester about

Brukar du titta på nyårskonserten från Wien på tv, förlora dig i den vackra musiken och de virvlande danserna och önska att du vore där? På trettondagsafton har du chansen att istället uppleva det på hemmaplan.

Läs mer about Festlig Wienerafton med Malmö SymfoniOrkester
Par som dansar, iklädda festkläder, under Wienerafton
Publicerad: 2024-10-01

Festlig Wienerafton med Malmö SymfoniOrkester about

Brukar du titta på nyårskonserten från Wien på tv, förlora dig i den vackra musiken och de virvlande danserna och önska att du vore där? På trettondagsafton har du chansen att istället uppleva det på hemmaplan.

Läs mer about Festlig Wienerafton med Malmö SymfoniOrkester
Senast uppdaterat: 2020-12-01