Möt människorna bakom noterna

— Vi tre som jobbar i orkesterbiblioteket är alla brassbandsmusiker. Igår repade vi Winter Games, så nu ville vi lyssna på lite olika arrangemang av det stycket, säger assisterande orkesterbibliotekarie Caroline Andrén. Orkesterbibliotekarie Andreas Wetterlund konstaterar angående Kalinnikov att det är spännande att lyssna på sådant som inte spelas så ofta. Han får medhåll från biblioteksassistent Anton Nilsson.

På en hylla står en pokal märkt ”Sveriges bästa brassbandsorkesterbibliotekarier”. Pokalen är förstås lite på skoj, men faktum är att Andreas, Anton och Caroline spelar i Göta Brassband som vann brassbands-SM 2017. Nu laddar de inför EM i Nederländerna.

Orkesterbibliotekariernas främsta uppgift är att ta fram och förbereda det notmaterial som ska framföras av MSO. Standardrepertoaren med avlidna mästares verk finns vanligen i bibliotekets hyllor, men levande tonsättares verk kräver ofta väsentligt mer jobb att få fram.

— Om tonsättaren inte har varit död i över 70 år måste man så gott som alltid hyra in materialet och då är det upp till mig att ta reda på var man kan få tag i noterna hos förlag och agenter, säger Andreas Wetterlund. Ibland kan det krävas ett omfattande detektivarbete för att få fram särskilda arrangemang. Det är inte ovanligt att han behöver googla, mejla och ringa i en och en halv månad för att få tag i de noter han söker.

Inför konserter med mycket varierad repertoar är arbetsbelastningen som störst. Tenoren Juan Diego Flórez gjorde hösten 2017 en konsert med MSO samma vecka som det var filmmusikkryss för skolklasser. Den veckan fick orkesterbiblioteket hantera drygt 600 olika stämmor.

— Vi har ju full koll på alla noter som används. Men i enstaka fall kallas vi till scenen under pågående repetitioner för att lösa problem som ändå uppstått, säger Caroline Andrén.

Stråknoterna är generellt de noter som kräver mest tid att förbereda, eftersom alla i en stämma måste spela med samma stråksättning. Processen börjar med att konsertmästaren skriver in sin stråksättning för violin 1 och lämnar till biblioteket där stämman kopieras. Stämledarna för violin 2, viola och cello får skriva in stråksättning i sina respektive stämmor efter hur konsertmästaren skrivit violin 1 och kontrabasisternas stämledare tittar på cellostämmans stråksättning. I varje stämma finns en kopist som för hand skriver in stämledarens stråksättning i kollegornas noter.

En av de större uppgifterna för orkesterbiblioteket är att se till att alla vikarier som kommer kan få sina noter i förväg så att de kan öva och komma väl förberedda till repetitionerna. Orkesterbiblioteket producerar även notmaterial från pdf-dokument vid specialarrangemang som exempelvis Moto Boy-konserten eller Eggstonekonserten med Jakob Hellman. Med papperskopior, Tipp-Ex och suddgummin läggs mycket möda på att få fram prydliga noter till orkestern.

— Vi vet hur viktigt det är med fina, tydliga noter med raka marginaler. Är noterna sneda och man bara kan ana vad som står i slutet av en rad blir det jobbigt, säger Andreas Wetterlund. Att vi själva musicerar mycket är en förutsättning för att kunna göra ett bra jobb som orkesterbibliotekarier. De vackraste noter han sett kommer från Hugo Alfvén, som skrev sina noter för hand med en precision som gör att de förefaller tryckta. Andreas Wetterlund visar stolt ett partitur till Alfvéns Festouvertyr för orkester, som Malmö SymfoniOrkester spelade 1944.

— Originalet till det här partituret förvarar vi i kassaskåp. Det är verkligen en pärla. Se bara på hans utsökta fortissimon, säger orkesterbibliotekarien och myser.