Sjostakovitjs femma

27 april 2023
Konsertsalen
ca 1 timme 55 minuter inkl. paus
Malmö Live Konserthus
145 - 440 kr

Rösten som färdas över sjöar, skogar och fjäll.


Hjalarljod är en festouvertyr, inspirerad av ekot från ropande röster över fjäll och skogar, med dansant rytm förankrad i norsk folkmusik. Engelskt horn får sällan stå i centrum, men Honeggers Concerto da camera är en dubbelkonsert för detta mystiskt ljudande instrument och flöjt. Programmet slutar med en musikalisk kupp. Sjostakovitjs Symfoni nr 5 tolkades av sin samtid som ett prosovjetiskt verk, men idag är det svårt att inte se den som en rasande uppgörelse med Stalins förtryck. Slutet är blodisande och fullkomligt briljant.

Boka pausservering här!

Konsertprogram

Groven, Eivind Hjalarljod 7 min

Eivind Groven (1901-1977) var bondson från Telemark och en ihärdig förkämpe för norska folkmusiktraditioner. Föräldrarna kom familjer med benen djupt i folktonsmyllan och Eivind och hans bröder började tidigt spela fiol. I tjugofemårsåldern började han på konservatoriet i Oslo och experimenterade med att kombinera 1700- och 1800-talets klassiska kompositionsformer med musiken från hemtrakterna. Han skrev bland mycket annat två symfonier, en pianokonsert och många körverk och sånger.

Hjalarljod är en festouvertyr som komponerades till invigningen av det nya rådhuset i Oslo 1950. Titeln betyder ”Hjalar-ljud”, där hjalning är en blandning av sång och rop, som når långt över fjäll och skogar, lite som den svenska kulningen. Det är ett mycket högtidligt verk med jublande bleckblås och stråkinsatser som skulle passa i en äventyrsfilm. I de träblåsdominerade avsnitten är tilltalet mer intimt, men även där manas musiken framåt av den intensiva rytmen, som kommer från den telemarkska dansen gangar.

Arthur Honegger Concerto da Camera

Concerto da camera är en dubbelkonsert för engelskt horn och flöjt, som Arthur Honegger komponerade sent i karriären, 1948. I början av första satsen målar det engelska hornet upp en idyllisk gryningsscen. Flöjten svarar som ett solglitter, men sedan intensifieras dramatiken. Den långsamma andra satsen är mystisk och mörk. Soloinstrumenten trevar sig runt varandra som i ett nedsläckt rum. I finalen tänds ljuset och de förenas åter.

Arthur Honegger (1892-1955) var en mycket produktiv tonsättare och skrev bland mycket annat tjugo baletter, tio operor och operetter, fem symfonier och musik till 44 filmer, bland annat till den Oscarsbelönade Pygmalion (1938). En av hans elever var för övrigt den legendariske filmmusikkompositören Maurice Jarre.

Paus 25 min
Sjostakovitj, Dmitri Symfoni nr 5 45 min

Dmitrij Sjostakovtij: Symfoni nr 5

Dmitrij Dmitrijevitj Sjostakovitj (1906-1975) är en tonsättare som ofta förknippas med motstånd. Det sägs att han duperade sin samtid och smög in regimkritiska budskap i sina verk. Men hur kan man göra det? Hur uttalar man en protest med toner? Slutet av Symfoni nr 5 kan erbjuda ett svar.

På ytan verkar allt frid och fröjd. Verket hyllades som ett regimtroget verk vid uruppförandet i november 1937 och Sjostakovitj släpptes in i värmen igen efter en tid i politisk limbo. Första satsen börjar i allvar, olika stilar avlöser varandra – folkmusik, marsch och mystiska stämningar. Andra satsen är en vild och grov vals och sedan följer en avskalad långsam sats, som i mitten nästan reduceras till total tystnad. En mycket ensam oboe spelar ett vemodigt tema, som några minuter senare återkommer med enorm kraft i de låga stråkarna.
 

Finalen börjar med en orkesterexplosion och ursinniga pukor, men det är i slutminuterna som Sjostakovitjs tydligaste subversiva meddelande finns. I förgrunden hörs triumfatoriska bleckblåsfanfarer, som dåtidens kulturkommissarier uppenbarligen tolkade som prosovjetiska. Men lägg märke till stråkarna och träblåset i bakgrunden, lyssna till hur de stretar på med samma förtvivlade toner om och om igen. Hur äkta låter den patriotiska yran mot den fonden? Vad händer om vi ser fanfarerna som regimens självbild, och stråkarna och träblåset som det undertryckta folkets tystade klagan? Vad blir i så fall de sista takternas plötsliga och brutala åtta slag på bastrumman?

Medverkande

Malmö SymfoniOrkester
Malmö SymfoniOrkester (MSO) grundades 1925 och består av ca 90 heltidsanställda yrkesmusiker från nästan 20 länder. Orkestern är stolt bärare av den traditionella symfoniska repertoaren, men strävar också efter att föra den symfoniska musiken framåt Läs mer
Ingar Bergby dirigent
Den norske dirigenten Ingar Bergby arbetar över ett brett genrefält som inte bara omfattar den klassiska orkestermusiken och den nutida musiken utan även opera, balett, cross over och underhållningsmusik. De kompletterande erfarenheterna berikar varandra och breddar den musikaliska tolkningen. Cross over-genren har sin grund i Bergbys framgångsrika och prisbelönta arbete i musikkorps som är mycket populära i Norge.Läs mer
Malin Nordlöf flöjtsolist
Efter gedigna flöjtstudier vid Musikhögskolan i Göteborg, Konservatorium der Stadt Wien, Det Kongelige Danske Musikkonservatorium i Köpenhamn, mästarklasser och privatlektioner i USA och Europa för lärare som Gérard Schaub, Andreas Blau och Jean-Pierre Rampal, anställdes Malin Nordlöf i Malmö SymfoniOrkester (MSO) år 2000 som stämledare i flöjtstämman. Under 1990-talet var Nordlöf i olika perioder anställd av Göteborgsoperan, Göteborgs Symfoniker och Kungliga Hovkapellet och hon har även varit musiker i Sveriges Radios Symfoniorkester, Volksoper i Wien, Tonkünstler-Orchester, Kungliga Filharmoniska Orkestern i Stockholm, Mahler Chamber Orchestra, Deutsche Kammerphilharmonie och Svenska Kammarorkestern för att nämna några. Läs mer
Steffen Blindheim oboe, engelskt horn
Senast uppdaterat: 2022-08-10