Petrusjka

15 februari 2024
Konsertsalen
ca 1 timme 40 min inkl. paus
Malmö Live Konserthus
Tors 15 Feb 19:00 Passerat
145-460 kronor
Petrusjka med Malmö SymfoniOrkester på Malmö Live

Biljettinformation

Den här konserten ingår i konsertserierna Platina och Silver, säsongen 2023-24.

Petrusjka

Förflyttas mellan skandalös passion, musikaliska utmaningar och ett sista farväl.

Ett av världens mest älskade balett- stycken, en borttappad begravningssång och ett klarinettstycke skrivet för att testa musikerns talang.

”En fauns eftermiddag” ställde med sina erotiska undertoner till skandal när Vaslav Nijinskij koreograferade Debussys suggestiva stycke. Mindre skandalös, men betydligt mer fylld av dramatik, var Stravinskijs balett Petrusjka där marionettdockorna i en rysk dockteater får liv och passioner dockorna emellan får ödesdigra konsekvenser.

Till det ett klarinettstycke, skrivet av Debussy som ett prov för att testa Paris Musikkonservatoriums klarinettstudenters färdigheter och en begravningssång skriven av Stravinskij till minne av vännen och mentorn Rimskij-Korsakov.

Pausservering

Information om mat- och dryckesbokningar till din konsert publiceras löpande. Klicka gärna på knappen nedan för att läsa mer!

TILL SIDAN OM PAUSSERVERING

Program

Debussy, Claude Première rhapsodie

När Claude Debussy 1909 blev invald i Paris Musikkonservatories styrelse, på förslag av Gabriel Fauré, blev hans första uppgift att komponera ett stycke musik för klarinetteleverna att examineras med. Han skrev denna sin första rapsodi för piano och klarinett för detta ändamål, och eleverna fick därmed något att bita i. Debussy själv var så pass nöjd med sitt verk att han publicerade ett nytt arrangemang av stycket, där klarinettisten backas upp av en full orkester.  

Debussy, Claude En fauns eftermiddag

Efter att poeten Stéphane Mallarmé fått höra att Claude Debussy tonsatt hans dikt En fauns eftermiddag blev han upprörd. Det var tillräcklig musik i texten, i versmåttet. ”Det är ett brott att förstöra poesins musik på det sättet, även om det var den vackraste musiken i världen” – menade den förargade poeten. Men när Mallarmé till slut svalde sin vrede och tackade ja till Debussys inbjudan till premiären mojnade ilskan. I ett brev till Debussy skrev han: ”Jag är nyss hemkommen från din konsert, djupt rörd”. Debussy hade lyckats med att fånga just de små detaljerna som Mallarmé var rädd skulle gå förlorade. Lättheten, finessen, och sensualiteten – allt fanns där. 

18 år efter att En fauns eftermiddag hade haft sin urpremiär förhöjdes stycket ännu en gång, men denna gång visuellt. Balettdansören och koreografen Vaslav Nijinsky koreograferade en kort balett till musiken och tog fasta på just de sensuella och erotiska undertonerna. Så pass grafisk och modern var koreografin att en smärre skandal utbröt efter premiären.   

Men hur den än tolkas, läses eller upplevs, kvarstår faktumet att ett odödligt stycke musik skrevs av Claude Debussy 1894. 

Stravinskij, Igor Chant funèbre

Igor Stravinskij var själv övertygad om att hans ”begravningssång”, skriven 1908 för att hylla sin bortgångne vän och mentor Nikolaj Rimskij-Korsakov, hade försvunnit under revolutionsåren i Ryssland. Så när professor Natalia Braginskaya 2015 under en städning av en hög med bortglömda papper i en skrubb på Musikkonservatoriet i St Petersburg, upptäckte Stravinskijs egen orkestrering av stycket, gick det glädjevågor över hela musikvärlden. I över 120 år hade stycket varit ansett som förlorat, men nu stod hon med det i handen.  

Stycket är ett av Stravinskijs tidigaste och han beskriver i sin självbiografi hur han sett framför sig hur varje instrument defilerar fram till en grav där de lägger en krans av melodier, uppburna av ett mörkt muller av stråkar som skall efterlikna de ryska bassångarna i kyrkans kör.  

Paus 25 min
Stravinskij, Igor Petrusjka (1947)

När Sergej Djagilev hörde Igor Stravinskij spela en bit ur en pianokonsert kompositören arbetade på hörde han dansande marionettdockor och rysk karnevalskänsla och lyckades övertyga Stravinskij att omvandla sin Pianokonsert till baletten Petrusjka för Djagilevs kompani ”Ryska baletten”. 

Trots en hel del tvister mellan kompositör och beställare blev det en premiär till slut, och den 13 juni 1911 dansade dockorna för första gången på Théâtre du Châtelet i Paris. I publiken satt bland andra en hänförd Sarah Bernhard som efter att ha sett Vaslav Nijinsky gestalta titelrollen utbrast: ”Jag befarar att jag just sett världens störste skådespelare!” 

Att det blev en av de mest älskade och mest framförda baletterna i världen är enkelt att förstå när inledningens myllrande musik tar med publiken till ett nöjesfält i St Petersburg på 1830-talet. På nöjesfältet finns en dockteater och i dockteatern finns marionetten Petrusjka. Han är timid, lite vek och mycket kär i dockan bredvid, ballerinan.   

I musiken hörs både Petrusjkas kamp mot sin stora rival och ballerinans förförande dans, men också gatuförsäljares rop och en dansande björn!   

I verket hörs också för första men inte sista gången ”Petrusjka-ackordet” i Stravinskijs tonvärld. Ett dissonant klingande ackord som i baletten symboliserar dockan och som Stravinskij fortsatte att använda så till den grad att ackordet på många sätt blev kännetecknande för hans tonspråk. 

Medverkande

Malmö SymfoniOrkester
Malmö SymfoniOrkester (MSO) grundades 1925 och består av ca 90 heltidsanställda yrkesmusiker från nästan 20 länder. Orkestern är stolt bärare av den traditionella symfoniska repertoaren, men strävar också efter att föra den symfoniska musiken framåt Läs mer
Fabien Gabel dirigent
Som så många dirigenter hade även Fabien Gabel en instrumentalutbildning och musikerkarriär bakom sig innan han inriktade sina studier mot dirigering. Gabel studerade trumpetspel vid Conservatoire National Supérieur de Musique et de Danse de Paris och vid Hochschule für Musik Karlsruhe. Efter studietiden spelade han i de ledande Parisorkestrarna med dirigenter som Pierre Boulez, Riccardo Muti och Simon Rattle. År 2002 deltog Gabel vid en kurs i Aspen Summer Music Festival med David Zinman som lärare och detta blev starten på Gabels dirigentbana. Han blev snabbt en efterfrågad dirigent och samarbetar nu med ledande orkestrar i Europa och USA. Läs mer
Andrea Scaffardi klarinett
Den italienske klarinettisten Andrea Scaffardi erhöll flera priser under sina studier vid musikkonservatorierna i Parma och Reggio-Emilia. Redan som student vann han en provspelning vid Accademia Teatro alla Scala där han studerade till orkestermusiker. Topplaceringen ledde till orkesterspel under ledande internationella dirigenter i operahus som Teatro alla Scala, Mariinskijteatern och Bolshoiteatern. Scaffardi etablerade sig snart som en efterfrågad klarinettist, både som solist och kammarmusiker. Som orkestermusiker har han spelat i många av de stora konserthusen i Europa. Han erbjöds tjänsten som soloklarinettist vid operahuset Teatro Massimo i Palermo och tjänstgjorde där en tid innan han 2018 erbjöds motsvarande position i Malmö SymfoLäs mer

Konsertintroduktion

Konsertintroduktion kl. 18.00 med Samuli Örnströmer på Kanalscenen.

Programblad

Senast uppdaterat: 2024-02-12