Pastoralsymfonin

22 september 2022
Konsertsalen
1 timme 40 minuter inkl. paus
Malmö Live Konserthus
145 - 440 kr

På idyllisk utflykt på landsbygden bland festande bönder och svirrande lärkor.

Den norska naturen är ofta närvarande i Edvard Griegs musik. I Griegs Symfoniska danser finns såväl fjordar och mörka skogar som extatisk logdans. Den 12 oktober är det 150 år sedan Ralph Vaughan Williams föddes. De brittiska radiolyssnarna har under många år korat hans The Lark Asceding (lärkan lyfter) till sitt favoritstycke.
Beethovens Pastoralsymfoni gestaltar en utflykt på landet med sjungande småfåglar, muntert porlande bäckar, dansande bybor och storm. Verket var banbrytande för programmusikgenren, som präglade en stor del av den romantiska eran på 1800-talet.

Konsertprogram

Grieg, Edvard Ur Symfoniska danser, nr 4

Edvard Grieg föddes i 1843 i Bergen, i vad som då var Förenade Konungarikena Sverige och Norge. Han var mycket intresserad av den norska folkloren, folkmusiken och naturen, vilket ofta märks i hans musik. Norska danser skrevs för fyrhändigt piano 1881 och orkestrerades 1888 av den tjeckiske violinisten Hans Sitt. Verket består av fyra småstycken, där de två första är exempel på den norska dansen halling, och den tredje en marsch. Den sista, som framförs i detta konsertprogram, börjar mörkt, som i en granskog – men snart når vi skogsbrynet, ljuset och dansen, och tongångarna blir taktfasta och eggande. Inledningens lugubra tongångar återkommer i mitten, men den förtrollande dansen kommer snart åter och sätter punkt.

Vaughan Williams, Ralph The Lark Ascending 15 min

The Lark Asceding framförs inte särskilt ofta i Sverige, men i Storbritannien har stycket en helt annan status. De senaste åren har det röstats fram till det mest älskade stycket genom tiderna i omröstningar arrangerade av olika brittiska radiostationer för klassisk musik. Verket skrevs ursprungligen för piano och violin och uruppfördes i december 1920. Williams arrangerade det också för kammarensemble och symfoniorkester, men alltid med soloviolinen i centrum. Verket är inspirerat av en dikt av den brittiske poeten George Meredith, som beskriver både lärkans sång och dess rörelse uppåt. Den ”släpper en silverkedja av ljud / med många länkar, utan avbrott”. Verket börjar med en lång, tämligen fritt hållen kadens för soloviolinen och fortsätter i en stillsam, kontemplerande stämning. Det är lätt att föreställa sig en solvarm äng i ett vidsträckt landskap, med lärkan svirrande utom synhåll.

MSO-violinisten Rhona Duncan förklarar verkets popularitet så här: ”Det är tröstande, väldigt melodiskt och lyriskt. Det bygger på två gamla kyrkotonarter, så det låter enkelt och har en nästan uråldrig känsla, som att det är naturen själv som talar.”

Paus 25 min
Beethoven, Ludwig van Symfoni nr 6 Pastoral 34 min

Beethovens Symfoni nr 6 (Pastoralsymfonin) uruppfördes samtidigt som den femte i december 1808 och är en musikalisk utflykt på landet. Programmet formuleras i satsbeteckningarna:

Sats 1. ”Ankomst till landsbygden, muntra känslor uppstår.” Lägg märke till hur Beethoven jobbar med repetition. Temat som lanseras i första takten går i en loop under stora delar av satsen, vilket skapar en meditativ känsla.

Sats 2. ”Scen vid bäcken.” Här representerar repetitionerna det rinnande vattnet. Flöjten gestaltar näktergalen, oboen är vakteln och klarinetterna göken.

Sats 3. ”Uppsluppen samling av landsbygdsbor.” Dans, skratt och högljudda diskussioner, som avbryts abrupt av ett annalkande oväder.

Sats 4. ”Åska, storm.” Det ystra sällskapet skingras och söker skydd undan regn och åska. Fönsterluckor och ladugårdsdörrar stängs, tvätten tas in. Sedan drar ovädret undan lika plötsligt som det kom. På avstånd hörs utdöende åskmuller.

Sats 5. ”Herdens sång. Känslor av glädje och munterhet efter stormen.” Solen tittar fram, det droppar hemtrevligt från taken, luften är frisk.

Notera att Beethovens inte har tänkt sig detta som illustrerande musik, även om det är oundvikligt när det gäller t.ex. åskan och vinden i fjärde satsen. Istället ska tyngdpunkten ligga på de känslor som naturen väcker i oss när vi möter den. ”Mer uttryck för känsla än måleri”, instruerade Beethoven i partituret.

Medverkande

Malmö SymfoniOrkester
Malmö SymfoniOrkester (MSO) grundades 1925 och består av ca 90 heltidsanställda yrkesmusiker från nästan 20 länder. Orkestern är stolt bärare av den traditionella symfoniska repertoaren, men strävar också efter att föra den symfoniska musiken framåt Läs mer
Tabita Berglund dirigent
Säsongen 2021/2022 tillträdde Tabita Berglund anställningen som Kristiansand Symfoniorkesters förste gästdirigent. Två år tidigare avslutade hon sina masterstudier i dirigering för Ole Kristian Ruud vid Norges musikkhøgskole och blev redan under studietiden uttagen till ”Talent Norway programme”. Berglund har även studerat cellospel på masternivå för Truls Mørk vid samma musikhögskola och spelade i ledande norska orkestrar som Oslo-Filharmonien, Bergen Filharmoniske Orkester, Trondheimsolistene med flera innan intresset för dirigering tog överhanden 2015. Läs mer
Marika Fältskog Violin
Förste konsertmästare i Malmö SymfoniOrkester, Marika Fältskog, kommer från en stor musikersläkt i Helsingfors. Hon har studerat på Edsbergs Slott, numera en del av Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Fältskogs lärare var Endre och Jennifer Wolf. Vid de masterclasses Fältskog deltog i mötte hon lärare som Victor Liebermann, György Pauk och Mihaela Martin. Samma år som hon tog sitt solistdiplom, 1996, anställdes hon i förstaviolinstämman i Kungliga Filharmoniska Orkestern i Stockholm och blev alternerande förste konsertmästare där 2000. Hon var även solist med orkestern. Sju år senare, 2007, erbjöds Fältskog tjänsten som professor i violinspel vid Musikhögskolan i Malmö och året därpå anställdes hon som förste konsertmästare i MSO.Läs mer
Senast uppdaterat: 2022-04-08