Mendelssohns femma

Om verket

Den finländska tonsättaren Lotta Wennäkoski har komponerat många verk, inte minst för orkester, och de flesta av dessa verk är frekvent framförda och några av dem skulle till och med kunna göra anspråk på att vara repertoarverk. På en intervjufråga 2017, om vad hennes musik beskriver, svarade hon – ”Min musik beskriver ingenting. Det handlar mer om topics och stämningar. Musiken navigerar i ett område mellan spännande klangkvaliteter och mer konventionella gester som melodiska fragment. En känsla av luft, rymd och klarhet är viktig, och jag hoppas också att min musik alltid upplevs som känslomässig.” När Wennäkoski var 19 år tillbringade hon ett år i Budapest och studerade violinspel på Béla Bartók- konservatoriet. Det var under denna vistelse som idén till orkesterverket Hava började ta form. Hava är ungerska och betyder ”snö” och hon funderade över om ett yttre fenomen eller ämne kunde relatera till musik på samma sätt som en novell relaterar till sitt tema, från olika infallsvinklar, hela tiden i nytt ljus och i sitt eget språk. Den virvlande och svepande öppningen av orkesterverket Hava symboliserar fallande snö. Virvelvinden sveper runt tonerna tills verket så småningom leds över till lugnare delar där enskilda soloinstrument får alltmer betydelse. 

1. Andante sostenuto 

2. Allegro scherzando 

3. Presto 

Om verket

Den produktive franske tonsättaren Camille Saint-Saëns var även en skicklig pianist. Han komponerade sammantaget fem pianokonserter men det var nummer två som blev publikens favorit och den i särklass mest framförda. Pianokonsert nr 2 tillkom i all hast efter att den ryske dirigenten, tonsättaren och pianisten Anton Rubinstein bett Saint-Saëns arrangera en Pariskonsert eftersom den populära konsertsalen Salle Pleyel var fullbokad under en längre period. Saint-Saëns tog tillfället i akt och föreslog att han skulle komponera en pianokonsert och själv vara solist vid uruppförandet. Mottagandet från publiken var blandat och en recensent ironiserade över verkets stilistiska blandning med orden ”Från Bach till Offenbach”. Men konsertens popularitet har varit stor sedan dess och konserten är ofta framförd. Det sägs att Gabriel Fauré, som vid denna tid var student till Saint-Saëns, hade visat sin lärare ett tema som han själv komponerat. Saint-Saëns tittade snabbt på det och sa – ”Ge det till mig. Jag kan göra något av det!”. Så tillkom huvudtemat i sats 1 i Saint-Saëns andra pianokonsert, föregånget av en improvisatorisk inledning i Bachstil. Efter den inledande långsamma satsen följer ett Allegro scherzando som påminner om Saint-Saëns kanske mest kända verk, Djurens karneval. Lättheten och flykten i scherzot för tankarna till Felix Mendelssohn. Sista satsen är, liksom första satsen, komponerad i sonatform med tydligt ABA-schema, en italiensk tarantella-dans i tvåtakt. 

1. Andante - Allegro con fuoco 

2. Allegro vivace 

3. Andante 

4. Ein' veste Burg ist unser Gott - Andante con moto - Allegro vivace - Allegro maestoso - Vivace 

Om verket

Felix Mendelssohns Symfoni nr 5 har fått namnet ”Reformationssymfonin”, namngiven av Felix syster Fanny, och den är komponerad till 100-årsjubiléet av ”Augsburgs protestantiska bekännelse”. Verket har tydliga referenser bakåt i tiden som många andra av Mendelssohns verk. Hans tillbakablickande generellt har både religiösa och stilistiska kopplingar varav det mest kända exemplet torde vara hans framförande av J.S. Bachs Matteuspassionen 1829, som var det första framförandet av passionen under 80 år efter Bachs död. Uruppförandet av femte symfonin var planerat till december 1831 med Paris konservatorieorkester, men musikerna tyckte att symfonin innehöll för mycket kontrapunkt och saknade melodier, så uruppförandet fick vänta till 1832 då det uruppfördes i Berlin. Mendelssohn var heller inte nöjd med verket. Trots denna initiala motgång är symfonin ett av Mendelssohns mest framförda verk idag! Det finns även tillbakablickar i denna symfoni. Första satsen inleds med citatet ”Dresden Amen” av J.G. Naumann och det efterföljande allegrot hämtar sitt musikaliska material från satsens inledning. Andra satsen är ett livligt och luftigt scherzo. Andantet i sats 3 blir en lugn variation till de två omgivande satserna innan en soloflöjt inleder sista satsen med temat på Martin Luthers ”Vår Gud är oss en väldig borg”. Efter den långsamma presentationen tar musiken fart och inledningsvis hör man ett fugato på Luthers koral.