Rätta takter med Anders Hassgård

Han rör sig vant bland de hundratatals instrumenten på hyllorna i slagverkarnas rum på Malmö Live. Bara virveltrummorna är fler än tio till antalet, var och en med sitt eget unika sound. Som slagverkare i en symfoniorkester är en av utmaningarna att hela tiden förfina ljudbilden. Övning och åter övning för att hålla sig à jour med alla instrument är nödvändigt, men ljudpaletten kan också utvecklas genom inköp av nya instrument.

– Man måste nog vara lite lätt prylgalen i det här jobbet, skrattar Anders Hassgård. Tycka det är kul att testa och köpa in nya instrument. På många sätt är det här en materialsport.

Han berättar hur han tidigt fascinerades av musik, eller ljud. Hemma i huset i Svedala gick han loss på allt som gick att trumma på. När det inte lät tillräckligt bra byggde han egna rytminstrument. Marschmusik och blåsorkestrar fängslade honom och högvakten vid Kungliga slottet gjorde ett outplånligt intryck. Genom olika blåsorkestrar hittade han den klassiska musiken.

– Och så hade jag duktiga trumlärare, tillägger han.

Nålsögat för att få jobb som slagverkare i en proffsorkester är mycket litet. Få jobb blir lediga och konkurrensen är global. Men 2008 knep Anders Hassgård tjänsten som alternerande stämledare på slagverk i MSO. Man skulle kunna tro att det öppnar dörrar även för andra jobb i orkestern, men så fungerar det inte. När stämledartjänsten blev ledig i januari i år var det återigen dags att ställa sig bakom den anonyma provspelningsskärmen.

– Provspelningar är då man tar de stora utvecklingskliven. Men det är ett enormt arbete bakom, man övar intensivt kanske 4-5 timmar om dagen i ett halvår för att toppa formen vid detta enda tillfälle. Och sen är det ändå bara en som kan få jobbet. Han jämför med golfproffs som också strävar efter perfektion, skillnaden är bara att golfproffset får en ny tävlingschans varje vecka. En slagverkare kanske får en provspelningschans om året. Anders visar runt bland instrumenten. Utmaningen är att hela tiden förfina teknik och klang. Varje dag övar han rytm, teknik och melodi. 

– Man vill uppnå yttersta kvalitet på allt man gör. Medan trummisen i en jazzensemble är motorn i musiken, är slagverkaren i en symfoniorkester en kugge i ett större hjul. Och rätt så ofta handlar det om att inte göra något alls, räkna takter, vänta på sin insats och sen sätta den med precision. Som i Bruckners sjunde symfoni: sjuttio minuters musik och ett cymbalslag. Då gäller det att vara på alerten.

– Det där kan vara ansträngande. Man blir aldrig riktigt varm i kläderna. Och man kan inte sitta och slappna av – som musiker i orkestern syns du hela tiden för publiken. Men när insatsen väl sitter perfekt – då kommer också kicken.

– Den anspänningen är en del av charmen med jobbet.

Text: Cecilia Nebel