Clelia Cafiero

Du började som konsertpianist och bytte sedan pianot mot dirigentpinnen. Varför? 

Livet som solist är mycket ensamt. Först när jag började arbeta på La Scala i Milano fick jag möjlighet att dela mina tankar om musik med sångarna och orkestern. Att lyssna på repetitioner som leddes av de stora mästarna var både lärorikt och inspirerande. Partituret får liv och blir samtidigt ett objekt som vi kan betrakta ur många olika vinklar – och att ge det mening är avgörande. För mig är detta otroligt spännande och stimulerande. 

Konserten heter Opera utan ord. Kan du utveckla? 

Opera är en berättelse som förmedlas genom ord. Sångarna har uppgiften att berätta med sina röster, medan orkestern berättar sin egen historia genom sina instrument. I Opera utan ord kommer vi att utforska hur musiken speglar allt som händer på scenen. I orkesterdiket på ett operahus utspelar sig dramatik, action och kärleksmöten. Särskilt i musiken av Giacomo Puccini spelar orkestern en helt avgörande roll. Dess klang, dess melodier och dess musikaliska fyllighet är i sig själva tydliga karaktärer. 

Finns det en skillnad mellan att dirigera en operaorkester och en symfoniorkester? 

Det finns en grundläggande skillnad mellan operarepertoar och symfonisk repertoar, och den ligger främst i känslan för tempo inom takten. Eftersom den är skriven för röster följer en aria en naturlig andning som aldrig kan vara rigid – den måste vara mycket flexibel och “böja sig” för sångaren. Orkestern blir därmed ett ackompanjerande instrument. Svårigheten ligger i att skapa en perfekt symbios. I den här konserten uttrycks temana av instrumenten, men principen är densamma – vi kommer att ha en sjungande orkester! 

Vilket av kvällens stycken ser du mest fram emot? 

Jag älskar alla de stycken vi kommer att framföra, men Puccinis två sviter ligger mig särskilt varmt om hjärtat. Madama Butterfly var min Puccini-debut. Med sina japanska teman och sin oskuldsfullhet berör den själen på ett varsamt sätt. Och Tosca är en ren deckare – en sådan där Netflix-serie som håller oss klistrade vid soffan en lördagskväll. Prova själv! 

Du kanske också är intresserad av

Ingegerd visar Frank Sinatras inramade näsduk i en tavla
Yes: 2026-10-26

Hon fick Frank Sinatras näsduk

När vi släppte biljetterna till Fly me to the moon hörde en av konsertens biljettköpare av sig till oss, en kvinna vid namn Ingegerd Håkansson. Det visade sig att hon hade Frank Sinatras näsduk hemma i sin lägenhet i Malmö. Vi blev nyfikna på hur den hamnat där och hälsade därför på henne.

Läs mer about Hon fick Frank Sinatras näsduk
Dirigenten Emilia Hoving dirigerar. Hon ler och sträcker ut dirigentpinnen mot tittaren samtidigt som hennes ena hand har en öppen gest.
Yes: 2026-09-21

Mellan arktisk tystnad och flammande eld

Hon har känt sig varmt välkomnad i Malmö sedan sitt allra första möte med MSO – nu är Emilia Hoving tillbaka på podiet, med ett program som ställer arktisk is mot Stravinskys flammande "Eldfågeln".

Läs mer about Mellan arktisk tystnad och flammande eld
Pianisten Sophia Liu sitter vid en flygel och tittar till vänster ut ur bild.
Yes: 2026-08-31

Jag vill berätta hans historia, inte min

Den kanadensiska pianisten Sophia Liu har vid knappt 18 års ålder redan tagit världen med storm med sina virtuosa Chopintolkningar. Nu gästar hon Malmö Live med den poetiska och romantiskt porlande Pianokonsert nr 2 – verket som Frédéric Chopin själv uruppförde när han just hade fyllt 20.

Läs mer about Jag vill berätta hans historia, inte min
Senast uppdaterat: 2026-03-12