Ur Nötknäpparen

• Miniatyrouvertyr
• Marsch
• Clara och Nötknäpparen
• Slaget
• En tallskog om vintern
• Sockerfens dans
• Rysk dans ”Trepak”
• Arabisk dans
• Kinesisk dans
• Rörflöjternas dans
• Blommornas vals
• Pas de deux

Om verket

I början av 1890-talet stod Tjajkovskij på höjden av sitt framgångsrika konstnärskap, hyllad som den tidens ledande ryske tonsättare med symfonier, solokonserter, baletter och en opera på verklistan. Han var också inbjuden att dirigera sin musik vid invigningen av Carnegie Hall i New York och hade dessutom en opera- och en balettbeställning från operan i St Petersburg. Men bakom denna avundsvärda fasad fanns en djupt deprimerad och trött tonsättare, tom på idéer, en konstnär i kris. Hans mecenat Madame Nadezhda von Meck upphörde plötsligt med sitt ekonomiska stöd och bröt deras vänskap. Föreställningarna med operan Spader dam drogs plötsligt in och Tjajkovskijs liv tog en ny vändning. Trots dessa omständigheter lyckades han skissa klart första akten på baletten Nötknäpparen i mars 1891 innan han begav sig till New York för att inviga Carnegie Hall. Resan gick via Paris där han presenterades för ett nytt instrument, celestan. Tjajkovskij blev förtjust och bad sin förläggare om att få tillgång till ett sådant instrument inför fullbordandet av andra akten. Under sommaren blev han klar och i mars 1892 var partituret färdiginstrumenterat. Sviten tillkom innan balettens andra akt fullbordades. Många av danssatserna ingår även i sviten men framförs i en annan ordning. Tjajkovskij varierar instrumentationen på ett mästerligt sätt. Ouvertyren är instrumenterad för höga stråkar och blåsinstrument, Sockerfens dans illustreras av den spröda celestan och de ryska, arabiska och kinesiska danserna har var och en sina tydliga karaktärer. Rörflöjternas dans illustreras läckert av tre flöjter och den avslutande och förtjusande Blommornas vals har fått en svepande och dansant karaktär. I baletten följs Blommornas vals av den första av fyra Pas de deux, som betyder steg för två dansare, och det är denna instrumentala introduktion, ett andante maestoso, som avrundar konserten.