Pulcinella-svit (1922)

1. Sinfonia (Ouvertyr) 

2. Serenata 

3. Scherzino - Allegro - Andantino 

4. Tarantella 

5. Toccata 

6. Gavotta con due variazioni 

7. Duetto 

8. Minuetto e Finale 

Om verket:

Efter skandalsuccén med den modernistiska baletten Våroffer vände sig Stravinsky till det förgångna, och började komponera i det som kom att kallas neoklassisk stil. I Pulcinella-svit utforskade han musik av Giovanni Battista Pergolesi och andra italienska 1700-talstonsättare, och lånade klaversviter, operaarior och orkesterstycken. Stravinsky närmade sig musiken som om han förbättrade ett eget äldre verk. Han behöll det mesta av de ursprungliga melodierna, men smyckade ut dem, vässade rytmiken och kryddade med moderna instrument i färgrika arrangemang. Baletten är inspirerad av Commedia dell’arte, där den vitklädde Pulcinella alltid ordnar det väl för sig med sluga intriger. Pulcinella gjorde stor succé i Paris 1920 med koreografi av Léonide Massine och kostymer och scenografi av Pablo Picasso. Två år senare gjorde Stravinsky denna konsertversion där han tog bort de sjungna partier som ingick i baletten, och kortade ner de ursprungliga 21 satserna till 8 i en danssvit enligt 1700-talsmanér: Sinfonia, Serenata, Scherzino, Tarantella, Toccata, Gavotta, Duetto och Minuetto.