Symfoni nr 8

I början av 1820-talet var Schubert mitt uppe i sin karriär. Inspirerad av framgångarna planerade han att komponera en omfattande symfoni i h-moll. Vid slutet av året var han klar med sats 1–2 i partitur och hade långt gångna skisser på en tredje sats. Det var mitt under denna kreativa period han fick beskedet att han led av syfilis. All skaparkraft försvann och han var oförmögen att komponera under de kommande månaderna. Åttonde symfonin hamnade tills vidare i byrålådan och togs inte fram igen förrän han våren 1823 skickade den till en viss Anselm Hüttenbrenner som en del av ett ärofullt medlemskap i Styrian Music Society i Graz. Hüttenbrenner lade genast verket åt sidan varför åttonde symfonin hamnade i ännu en byrålåda de kommande 37 åren och upptäcktes inte förrän 1860. Det skulle dröja till 1865 innan verket äntligen fick sitt uruppförande, dock i ofullbordat skick.