Symfoni 38, Prag

Mozart skrev Symfoni nr 38 under sitt första besök i Prag, där den också hade urpremiär i januari 1787. Mozart var då 31 år gammal och hade knappt fem år kvar att leva. Symfonin är udda på så vis att den saknar menuett och alltså bara består av tre satser. Den är känd för sin komplexitet, särskilt i den långa första satsen (Adagio – Allegro), som är en tät väv av teman och kontrapunkt. Här finns också spår av ouvertyren till operan Don Giovanni, som kom att ha premiär just i Prag senare under 1787. Andra satsen (Andante) är finstämd och avslappnad. Den har dansanta drag, som om tonsättaren försökt kompensera för den uteblivna menuettsatsen. Mozart hade året innan haft stora framgångar med Figaros bröllop i Wien, och första tonerna i finalen (Presto) är ett citat från den fartfyllda scenen då den kärlekskranke ynglingen Cherubino hoppar ut genom grevinnans fönster för att undkomma den svartsjuke greven.