Violinkonsert nr 2 i G-dur

1. Allegro moderato 

2. Adagio 

3. Allegro 

Om verket

Haydn har skrivit fyra violinkonserter som alla daterats till 1769 men det ifrågasätts om nr 2 verkligen är skriven av Haydn själv. Anledningen är att konserten har ett äldre stilistiskt idiom men det kan bero på att han skrev konserten tidigare än de tre övriga, kanske redan i slutet av 1750-talet. Andra menar att sista satsen är en typisk finalsats i Haydn-stil om man jämför med många av hans finalsatser i andra verk. Verket är skrivet i en för tiden typisk tresatsig konsertform: snabb–långsam–snabb. Även formen inom respektive sats är typisk för tiden. Första satsen har sonatform och bygger på ett ABA-schema där inledningsmusiken återkommer på slutet men då varierad i nya tonarter. Mellansatsen har en friare form och sista satsen har sonatrondo-form vilket innebär att det inledande temat återkommer flera gånger i satsen.