Violinkonsert i d-moll, op. 15 (1939)

1. Moderato con moto 

2. Vivace 

3. Passacaglia

Om verket

Pacifisten Benjamin Britten fick med förfäran bevittna det spanska inbördeskrigets fasor under en turné med den spanske violinisten Antonio Brosa. Därefter skrev Britten flera verk fyllda av sorg och protest mot krigets grymheter, och ett av dem var violinkonserten som fullbordades 1939, samma år som Spanien blev en fascistisk diktatur. Som alltid stöpte Britten om de gamla formerna, och gjorde den traditionella tresatsiga solokonserten till en okonventionell upptäcktsfärd, där starka kontraster avspeglar konflikten mellan krigets ondska och konstens skönhet. Inledningsvis presenterar pukorna ett kort, hotfullt motiv som sedan vandrar genom instrumentgrupperna, medan solisten gör entré med en himmelsk melodi som svävar högt över orkesterns transparenta, ständigt skiftande orkestersats. Så småningom övertar också violinen det lilla olycksbådande motivet, som sedan gör sig påmint genom hela konserten. Spänningsfältet mellan dov, förtätad stämning, skarp intensitet och andlöst vacker sångbarhet präglar hela verket. Brittens violinkonsert uruppfördes av violinisten Antonio Brosa i New York 1940.