Snacks

Jens Fjellström är expertkommentatorn och Malmöbon med en färsk VM-final i ryggen. Han har en gedigen bakgrund som fotbollsspelare i Malmö FF och har varit tränare på både klubb- och landslagsnivå. Sedan han inledde sin kommentatorskarriär för över 25 år sedan har han blivit en av Sveriges mest uppskattade röster i rutan. Jens vet hur fotboll kan analyseras på planen, från tränarbänken och i kommentatorsbåset. 

Denna kväll får du ta del av Jens tankar kring hur även den mest fotbollskunnige kan se en match med ostoppbar nyfikenhet. Vi pratar om expertkommentatorns föränderliga roll, det allra första han själv tittar på efter avspark, och vilka egenskaper han tror blir avgörande för nästa generations fotbollsspelare. Och om varför det viktigaste i en match fortfarande inte går att mäta. 

Marco Vega har jobbat i över tjugo år som sexualupplysare, föreläsare och rättighetsaktivist. Hans arbete inriktar sig främst på kopplingen mellan rasism, makt och sexualitet, och som verksamhetsansvarig för organisationen MÄN för jämställdhet möter han ständigt frågan där den faktiskt uppstår – i skolor, i omklädningsrum, på gatan och i föreningslokaler. 

I detta samtal får du ta del av Marcos tankar kring det faktum att pojkar och unga män i allt högre grad rör sig mot mer konservativa värderingar medan unga kvinnor rör sig i motsatt riktning. Vad kan samhället erbjuda pojkar för att de i utbyte ska omfamna jämställdhet och kollektivt ansvar? 

Frida Hylander är legitimerad psykolog och en av grundarna till Klimatpsykologerna. Hon möter klimatkrisen på flera sätt: som terapeut i terapirummet, ute hos organisationer och på skolor som föreläsare och workshopledare, och i text som skribent för bland annat Supermiljöbloggen och det internationella nyhetsbrevet Climate Psyched. Hon är även ordförande för den nationella föreningen Psykologer för Hållbar Utveckling. Frida vet hur klimatkänslor ser ut hos den enskilde, men också hur de kan bli en samhällskraft när de delas av miljoner och kanaliseras i konstruktiv handling.   

I detta samtal kommer vi dyka ner i begreppen radikal acceptans och fiktivt status quo. Du kommer att få lära dig varför det ena är en förutsättning för att hantera klimatkrisen och varför det andra blir ett hinder. Men också om varför det som känns smärtsamt att ta in även kan fungera som en förutsättning för att börja agera.

I somras rapporterade nationell media om att forskare vid Lunds universitet lyckats "hijacka ljuset" i jakten på nya läkemedel. Bakom gruppen står Malmöbon Sebastian Clementson, biträdande universitetslektor i organisk kemi. Tillsammans med sina kollegor utvecklar han nya strategier för hur molekyler kan angripa de proteiner som gör oss sjuka. Innan Sebastian återvände till akademin arbetade han inom läkemedelsindustrin och har följt läkemedel hela vägen från en första idé till en färdig tablett. Han vet alltså både hur en upptäckt görs och vad som krävs för att människor ska få nytta av den. 

I detta samtal gräver vi i hur läkemedel faktiskt blir till. Vilka förväntningar kan vi ha på framtida läkemedel? Vem bestämmer vilka sjukdomar det ska forskas på? Och hur hijackar man egentligen ljuset? Du behöver inte ha någon förkunskap om ämnet, men kan du massor är målet som alltid att du ändå ska lära dig något nytt under kvällen.

Victoria Percovich Gutierrez är kulturgeograf, ekonom och doktorand vid Institutionen för urbana studier på Malmö universitet, där hon forskar om finansdriven stadsutveckling. Hennes fokus ligger på platserna där kultur produceras – musikscener, ateljéer och fria kulturmiljöer – och på hur hyror, värderingar och stadsförnyelse avgör var kreativa miljöer får finnas. Tidigare har Victoria arbetat med hållbar stadsutveckling på Malmö stad och som hållbarhetsstrateg på White Arkitekter. Hon är också medgrundare till CSAM, Centrum för studier av markanvändning, en oberoende tankesmedja som verkar i gränslandet mellan konst, offentlig politik och arkitektur. I konstutställningen Noisy Neighbours undersökte CSAM en fråga som alla städer ständigt brottas med: är ljudet från stadens nöjesliv en störning eller ett värde? 

I varje stad pågår ständiga förhandlingar om vad marken ska användas till. I detta samtal gräver vi i vem som sätter värdet på Malmös gator, varför kulturaktörer så ofta får flytta på sig, och vad som faktiskt händer med en stad när musiken tystnar. Vad är ett kvarter egentligen värt utöver kvadratmeterpriset? Och går det att räkna på? 

Kristina Lindström är docent i design vid Malmö universitet och en del av den nystartade forskningsmiljön “Centrum för samskapade framtider”. Kristinas har en bred erfarenhet av att arbeta med deltagande design som syftar till att stödja och skapa alternativa sätt att förstå och engagera sig i frågor om framtiden. Mycket av hennes forskning ifrågasätter idén att framtiden alltid måste betyda mer och snabbare. 

Jörgen Dahlqvist är lektor i dramatiskt skrivande och lärare på Teaterhögskolan i Malmö. Han har länge utforskat metoder för hur scenkonst och konstnärligt berättande är ett sätt att möta gemensamma samhällsutmaningar och forma existensvillkor i en föränderlig värld. Förra året publicerade Jörgen sin konstnärliga avhandling “In Dialogue with Society : Democratic Engagement through Theatre”. 

Zombier, klimatkollaps, övervakningsstat och robothot. Populärkulturen har en tendens att servera oss dystopiska framtidsscenarier, och när den väl är hoppfull handlar det nästan alltid om ny teknik. Vi har lätt att visualisera undergången och nästa prylgeneration, men svårt att föreställa oss ett samhälle som är radikalt bättre om trettio år. I detta samtal frågar vi vad det gör med oss som människor. Hur designar vi deltagande processer där människor tillåts tänka framtid tillsammans? Vad kan konsten spela för roll? Kan manusförfattare bidra till vår kollektiva föreställningsförmåga?

Nathaniel Shapiro växte upp i Genève och började spela fiol vid fem års ålder. Musiken fanns redan i huset – hans mamma är fiollärare och undervisade honom under större delen av barndomen, och hans pappa var orkestermusiker. När han var nitton år lämnade han Schweiz för musikstudier i USA, där han blev kvar hela vägen till doktorsexamen. I dag spelar han violin i Malmö SymfoniOrkester och är – trots sin imponerande position – fortfarande i början av sin karriär.   

Amy Sayer växte upp i Sydney och var femton år när hon gjorde sitt första mål i Australiens högsta liga och sexton när hon kallades upp till A-landslaget för första gången. Parallellt med fotbollen har hon tagit en examen i humanbiologi och filosofi vid Stanford. Våren 2024 slet hon av korsbandet, missade OS i Paris och var borta i över ett år. Sedan januari i år spelar hon för Malmö FF, och hon är återigen landslagsspelare för Australien. Amy vet alltså både hur det är att bli utvald tidigt och vad som krävs för att bygga upp allt igen. 

Att vara en av de bästa i världen på något innan man fyllt tjugo kan också betyda att man är nybörjare på allt annat. Nytt land, nytt språk och ny vardag. I detta samtal möts en violinist och en fotbollsspelare som båda lämnade sitt hemland i tonåren för att satsa fullt ut på det de älskar. I dag presterar de på världsnivå under nittio minuter, vecka ut och vecka in. De har aldrig arbetat i närheten av varandra, men de har tränat på samma sak: att göra rätt när det verkligen gäller. Vad kallar egentligen en musiker det en fotbollsspelare kallar matchtempo? Hur tar man sig igenom ett individuellt misstag som redan drabbat gruppen? Och vad gör de båda de sista tio minuterna innan de går ut på scenen eller planen? Det här samtalet hålls på engelska. 

Vem som blir gäst det här datumet får publiken bestämma. Information om vem det blir kommer senare i höst.