Musikhögskolan i Malmös Symfoniorkester 2027

Ett kärt återseende när Musikhögskolans i Malmö Symfoniorkester gästar Malmö Live Konserthus. Dirigent är Gudrun Dahlkvist. Hon leder denna gång orkestern genom ett program där alla känslor och temperament berörs, från Mozarts uvertyr till Trollflöjten och vidare till Mahlers första symfoni. 

Orkestern består av cirka 80 studenter som studerar på högskolans musikerutbildning. Solisterna hämtas ur de egna leden efter provspelningar och repertoaren omfattar allt från klassiskt till nutida. 

Mozart komponerade sin opera Trollflöjten under våren och sommaren 1791, och verket hade premiär den 30 september samma år, endast ett par månader före hans bortgång. Uvertyren presenterar redan de kontraster som präglar operan som helhet: mellan mörker och ljus, prövning och försoning. Den inleds med högtidliga ackord som skapar en känsla av allvar och förväntan. Därefter följer en energisk sonatform med ett flöde av idéer i ständig rörelse.

Mozarts klarinettkonsert i A-dur, KV 622, slutdaterades den 28 september 1791, strax före premiären av Trollflöjten, och stycket blev hans sista solokonsert. Den är kanske det mest betydande verket i klarinettens tidiga repertoar och kännetecknas av en för Mozart typisk integrerad relation mellan solist och orkester, där solistisk virtuositet förenas med en balanserad musikalisk dialog mellan klarinetten och orkestern. Genom hela konserten utnyttjas klarinettens stora registeromfång och förmåga till varierad klangfärg, och verket räknas som ett av de mest centrala i Mozarts sena produktion.

Gustav Mahlers första symfoni i D-dur skrevs mellan åren 1884 och 1888 och förenar klassisk form med ett starkt personligt tonspråk på ett sätt som skulle komma att bli karaktäristiskt för tonsättaren. Den första satsen inleds med ett stämningsfullt klanglandskap där naturimiterande signaler, fågelrop och öppna intervall successivt ger upphov till det tematiska materialet. Ur denna till synes stillastående värld växer så småningom fram ett huvudtema, hämtat från Mahlers sångcykel Lieder eines fahrenden Gesellen. Den andra satsen är en robust ländler, där den österrikiska folkdansens rytmer omformas inom en symfonisk ram. Mellandelens mjukare tonspråk bildar en kontrast till satsens kraftfulla yttre delar.

I den tredje satsen presenterar Mahler visan Broder Jakob i moll, vars strikta kanon då och då sammanflätas med folkmusikinspirerade episoder. Resultatet blir en mångtydig musik där sorg och ironi samexisterar. I mittendelen av satsen associerar Mahler åter till en av sina sånger i Lieder eines fahrenden Gesellen.

Finalen öppnar med stor dramatisk intensitet. Först efter en lång kamp mellan motstridiga uttrycksladdade krafter uppnår verket en triumferande avslutning i D-dur. Verket framstår som ett tidigt uttryck för Mahlers vision om en symfoniform som en egen musikalisk värld, vilken måste rymma allt.