Luciamorgon på Malmö Live 2023

Ta med familj, kollegor och vänner och lys upp decembermörkret med Luciamorgon på Malmö Live Konserthus. Tillsammans med sångare ur bland annat Palaestra vokalensemble bjuder Malmö Live på traditionsenligt luciatåg och stämningsfull sång.

Lucia firas den 13 december och är en svensk tradition som vid sidan av advent inleder julfirandet i Sverige. Luciafirandet förknippas också med tidiga och mörka morgnar med bitande kyla och ofta doftar det gott av lussekatter och pepparkakor. I vita linnen och med tända ljus tågar lucia i täten med sina tärnor och stjärngossar i led bakom i sjungande skönsång. Sättet vi firar Lucia idag har sitt ursprung från flera epoker och platser i historien. 

Lussevaka för att skydda mot övernaturliga väsen

Under tidig medeltid (1300-talet), då den julianska kalendern gällde i Sverige, var 13 december ”Lussinatta” årets längsta natt. Då trodde man att övernaturliga makter var ute och härjade och djuren kunde tala. Lussi eller Lussekäringen, en kvinnovarelse med onda egenskaper likt en kvinnlig demon eller häxa, kom ridande genom luften med sina följeslagare som kallades för lussiferda. Det var en farlig natt då det var bäst att hålla sig inne och vaken ”Lussevaka”. Barn som hade begått illdåd behövde akta sig extra noga, då Lussi kunde komma ner för skorstenen och röva bort dem. Och om vissa av julens förberedelser inte blev klara, kunde Lussi straffa gården. Vid den mörkaste tiden på året besvärjdes ljusets makter och en ljusbringande kvinnogestalt skulle få ljuset att återvända.  

Lucialegenden med Sankta Lucia (skyddshelgonet för Syrakusa) gjorde vid samma tid sitt intåg i det förkristna Norden. Under 1700-talet började Lucia firas mer likt den tradition vi har idag med sång, vita klädnader, ljus, mat och dryck. Möjligen har Lucia som en flicka med ljus i håret influerats av en tysk tradition då man på ett tyskt kopparstick från 1700-talet kan se en figur med ljusstålande krona på huvudet och ett ljus i vardera handen som liknar vår Lucia. 

Legenden om helgonet Sankta Lucia

Lucia föddes i en överklassfamilj i Syrakusa på Sicilien, under romartiden cirka 283 e.kr.  
Hennes far dog när hon bara var fem år gammal och hon uppfostrades av sin mor. Redan som liten ska hon ha avlagt kyskhetslöfte, något som var kontroversiellt eftersom kristendomen ännu inte blivit accepterad. När hon blev äldre lovade modern bort henne i giftermål. Lucia lyckades dock försena förlovningen och bad till Gud att han skulle hjälpa henne. Då blev hennes mor sjuk i blödarsjuka som ingen lyckades bota och Lucia övertalade henne att vallfärda till Catania och helgonet Agatas grav. När de kom fram ska Agata ha uppenbarat sig för Lucia och sagt "Varför ber du mig om något du själv kan ge din moder? Din tro har botat henne!" Modern blev frisk, och lovade Lucia att inte gifta bort henne till någon man. Hemgiften skänkte hon till behövande på Sicilien.  

Lucias friare kände sig kränkt och angav henne för kejsarens ståthållare. Lucia blev arresterad och torterad men förlorade inte sin tro på Gud. Hon dömdes till att bli glädjeflicka på en bordell. När hon skulle åka genom staden till bordellen på ett spann bakom oxar, frös spannet fast i marken och gick inte att rubba. De hällde kokande olja på henne men hon blev inte skadad. I sin desperation körde någon ett svärd genom halsen på henne men inte heller då dog hon. Hon levde ända tills någon kom för att ge henne den sista smörjelsen. 

Den unga kristna jungfrun Lucia (latin för ”den lysande” eller ”ljusbärerskan”) led troligen martyrdöden (304 e.kr) under kejsar Diocletianus förföljelse. Hon vördas inom Romersk-katolska kyrkan, med festdag den 13 december. Hon avbildas i den kristna konsten med ett svärd eller en dolk och ett sår i halsen. Hon kan också hålla två ögon på ett fat, vilken åsyftar legenden att hon före sin död rev ut sina ögon och sände dem till sin trolovade. Guds moder gav henne dock ett par nya och ännu vackrare ögon. Som attribut har hon därutöver en palmkvist och en oljelampa eller ett ljus i handen.