Trumpetkonsert i Ess-dur

I begynnelsen fanns naturtrumpeten, som bestod av ett långt rör, utan varken hål eller ventiler. Detta gjorde att det inte gick att spela kromatiskt på instrumentet, vilket i sin tur gjorde att det betraktades som mindre intressant av många tonsättare, eftersom de tillgängliga tonerna var begränsade. 1792 utvecklade dock trumpetaren Anton Weidinger en kromatisk trumpet, som Haydn komponerade denna berömda konsert för 1796. Tonsättaren leker med lyssnarens förväntningar och inleder trumpetstämman med fanfarliknande toner som man hade hört trumpeter spela i alla tider. Men några takter in kommer den: den tidigare ohörda kromatiken.