Ljudspår 5: 1968 Hardenberger

Hej, Håkan Hardenberger heter jag. Jag är trumpetare och för några år sedan fick jag den stora äran att bli utsedd till MSO:s hedersartist. Jag ska berätta lite om när jag fick min första trumpet.  
 
Det var så här att min pappa visste inte vad han skulle köpa i julklapp till mig. Han mindes en konsert med Louis Armstrong på MFF-stadion någon gång på slutet av 50 -talet, tror jag, och köpte en riktig trumpet. Det var en risig gammal sak. De tejpade och putsade hela natten. 

Och jag fick den här och kunde väl få ut något ljud ur den, var på jag genast utsågs till genialisk begåvning [skratt].  
 
Men det behövdes ju betydligt mer än så. Och man frågade vem som kunde tänkas undervisa. Då sa man på Andersons musik att Bo Nilsson, en ung man i Malmö Symfoniorkester, han är duktig på att undervisa. Och det var han verkligen. Jag fick verkligen giftet i mig. Och från dag ett visste jag att det skulle bli mitt liv. 
 
En stor del av Bo Nilssons sätt att undervisa gick ut på att jag fick uppleva musiken, så jag var med på repetitioner och till och med på föreställningar. Och det var klart att man fick ett väldigt, väldigt nära och spännande sätt att uppleva. Så jag kände alla i orkestern när jag var tio år gammal. Och nu känner jag alla i orkestern, men nu är många av dem mina före detta elever och jag är äldre än de allihop.