Ljudspår 3: 1943 Flykten

Hej, Jag heter Niels Ullner och jag är solist i orkestern. Det har jag varit i nästan 40 år eftersom jag började i 1985. Jag kom från radiosymfoniorkestern i Köpenhamn. Där hade jag lärt känna vår konsertmästare som var en äldre herre, som hette Charles Senderovitz.  
 
Det var ju så att han var judisk. Han fick alltså fly från tyskarna i 1943 och det var en ganska dramatisk historia där han berättade att han var på väg in på sin dåvarande arbetsplats på det Kongelige teater. Och vid sceningången där så sa de helt enkelt till honom att han skulle 

skynda sig hem och vänta till klockan fem på eftermiddagen. Då skulle han komma tillbaka och gå framför Glyptoteket, som är ett berömt museum i Köpenhamn. Och där skulle han gå med sin violinlåda och så skulle det komma en ung man och fråga honom om han spelade första violin i kvartetten. Det skulle han också svara ja till och slå följe efter honom. Det kändes som en evighet, sa han.  

Men han kom i alla fall ner till hamnen och kom ombord på en båt som låg där och väntade. Efter ganska lång tid så seglade båten ut. Men nej, det gick inte så lätt. Kustvakten kom och frågade den danska skepparen vad det var för last han hade där. Och skepparen var lite dumsmart som vi säger på danska.  

Så han svarade på tyska: ja, das ist woll von Juden hier. Och det tyckte tyskarna inte alls var roligt. Så de sköt ner i durken. Charles han satt där nere och märkte hur kulorna flög omkring honom. Det var mycket dramatiskt. 
 
Men han klarade sig. Han kom över sundet och han kom till Davidhalls polisstation. Dit kom det en man som presenterade sig som chef för Malmö Symfoniorkester. Han hade 

erbjöd Charles ett jobb som första konsertmästare i Malmö Symfoniorkester, vilket var en helt fantastisk situation. Han tackade ja och han stannade kvar i fem år, även efter krigets slut. Han arbetade i MSO från 1943 till 1948, vilket ju bevisade att han trivdes bra här.  
 
Och jag tycker bara det här är en fantastisk historia som jag vill berätta.