Tio år med Passage – Maha Mustafa om sin skulptur
Skulptören Maha Mustafa föddes i Bagdad i Irak. Hon gick en fyraårig skulptur- och keramikutbildning på Konstakademin i Bagdad och öppnade sin studio under Iran-Irak-kriget, innan hon runt 1990 flyttade till Sverige. Idag delar Maha sin tid mellan Malmö och Toronto. Hon har ställt ut och gjort offentlig konst i bland annat Europa, USA, Kanada och Asien.
År 2014 bjöd Malmö stad in fyra konstnärer att lämna in en skulpturskiss till Dag Hammarskjölds torg på Universitetsholmen i Malmö och Maha Mustafa vann. Hennes förslag var skulpturen Passage, en röd kreation i järn där den högsta punkten mäter åtta meter.
Vi ställde några frågor till Maha Mustafa om tankarna om offentlig konst och om hennes skulptur Passage, som stod klar 2016 och nu har lyst upp ena sidan av Malmö Live i tio år.
Vad var idén bakom skulpturen Passage?
Den centrala idén bakom Passage är enhet. Skulpturen sammanför människor i olika åldrar, bakgrunder och erfarenheter i ett gemensamt möte, vilket uppmuntrar till kontakt och interaktion. I den meningen återspeglar den demokratiska värderingar om mångfald, deltagande och inkludering.
Verket består av två sammanflätade järnspiraler som reser sig åtta meter höga. Deras dynamiska former antyder rörelse, energi och kontinuerlig transformation samtidigt som de öppnar utrymmet för utforskning.
Viktigast av allt är att Passage bjuder in besökare till att bli en del av konstverket. Genom sin närvaro och interaktion bidrar de till att skapa dess mening och stärker relationen mellan konst, plats och gemenskap.
Vad var den största utmaningen när du skapade skulpturen?
Den största utmaningen var själva platsen. Den sammanför byggnader och strukturer från olika perioder, från den historiska Ystad järnvägsstation till det moderna Malmö Live-komplexet, samt bostadshus och Malmö högskola.
Snarare än att skapa ett isolerat objekt ville jag att skulpturen skulle bli en integrerad del av denna komplexa stadsmiljö. Utmaningen var att skapa ett verk som svarar på platsens visuella, historiska och sociala relationer samtidigt som det uttrycker teman som rörelse, transformation och sammankoppling.
Vad vill du att skulpturen ska förmedla?
Jag vill att skulpturen ska uppmuntra människor att reflektera över sin relation till staden. Den är inte ett statiskt objekt, utan en del av stadsmiljön, som förbinder det offentliga rummet, historien och mänsklig interaktion.
Den länkar samman dåtid och framtid genom nuet och inbjuder till nyfikenhet, samtal och aktivt engagemang i vardagen.
Vad är viktigast för dig när du skapar offentlig konst?
Det som är viktigast för mig med offentlig konst är dess öppenhet och tillgänglighet. Till skillnad från konstverk som finns på museer blir offentlig konst en del av vardagen och når en bred och mångsidig publik på ett omedelbart och meningsfullt sätt.
Genom att placera den i gemensamma utrymmen blir den en i sig demokratisk konstform som bidrar till stadens identitet samtidigt som den förblir öppen för flera tolkningar och upplevelser.