Brabbins & Britten Torsdag

1. Allegro non troppo 

2. Scherzo. Allegro vivace - Allegro molto 

3. Allegretto grazioso - Molto vivace grazioso - Allegretto grazioso 

4. Finale. Allegro con brio

Om verket

Med romantiskt svepande linjer och fullödig orkestersats inleder den engelska tonsättaren Ethel Smyth sin fyrsatsiga och mästerliga Serenad. Form, tematisk behandling och orkestrering är lysande. Det inledande temat kunde ha varit skrivet av Brahms, och kanske är det en hälsning till denne mästare, som hon faktiskt träffade. Hon mötte även Clara Schumann, Grieg, Tjajkovskij och Dvořák. Andra satsens scherzo ger en stor karaktärsförändring med sin snabba tretaktighet, leggierospel och stundtals imitativa satsteknik. Tredje satsen är den kortaste. Träblåsarna har en aktiv roll i inledningen innan hela orkestern hjälper till att forma det dansanta allegrettot. Finalsatsen driver åter upp tempot och den symfoniska klangbilden i detta virtuosa verk. Smyth fick, liksom sina samtida kvinnliga kolleger, kämpa emot det stereotypa könsrollstänkandet inom musikens värld, men hon var mycket klar över vad hon ville och kunde strida för sina drömmar. Smyth blev ett aktat namn i tonsättarkretsar. Hennes verkförteckning är omfattande och förutom orkester- och kammarmusik skrev hon vokalmusik och sex operor.

Om verket

John Pickards The Flight of Icarus är en kraftfull och fängslande komposition som fångar myten om Ikaros från grekisk mytologi. Detta verk för symfoniorkester, skrivet 1998, är en imponerande och dramatisk musikalisk tolkning av den klassiska berättelsen. 

Pickard är en kompositör engagerad i miljöfrågor och här låter han havet resa sig som en kraftfull metafor mot vår tids utmaningar. The Flight of Icarus är inte bara en mytologisk berättelse utan också en ekologisk varning. Genom Pickards verk blir havet inte bara en scen utan också en röst som vittnar om naturens sårbarhet och behovet av att skydda vår planet. 

Verket börjar med en lugn och ödesmättad inledning som skildrar Ikaros och hans far Daidalos byggande av vingarna. Sedan följer en intensiv och storslagen sekvens när Ikaros flyger mot solen, trots sin fars varningar. Musiken bygger upp till ett dramatiskt klimax när vingarna smälter och Ikaros störtar ner i havet. 

1. Dawn 

2. Sunday Morning 

3. Moonlight  

4. Storm 

Om verket

Peter Grimes är Benjamin Brittens första stora opera och blev en omedelbar framgång. Det är en mörk berättelse om fiskaren Peter Grimes, en excentriker som sticker ut i det lilla kustsamhället på Englands ostkust. När hans unge lärling mister livet blir han genast misstänkt för att ha orsakat pojkens död. Skvallerkarusellen och stigmatiseringen driver honom till att sänka sig själv och sin båt i havet.

Four Sea Interludes är en orkestersvit bestående av fyra mellanspel ur operan. Det första skildrar gryningstimmen längs kusten. Solen glittrar idylliskt på vattnet, men havet etableras också som något hotfullt och oberäkneligt. Andra mellanspelet handlar om en söndagsförmiddag på stranden. Byborna jäktar med morgonbestyr innan gudstjänsten. Mellanspel nummer tre inleder tredje akten och har titeln Månsken. Det är stillsam och olycksbådande musik, som lägger upp bollen för den kommande scenen, där ryktesspridningen mot Grimes urartar. Sviten avslutas med stycket Storm som i operan i själva verket spelas i slutet av första scenen. Här blommar hotet som antyddes början ut i ett raseri av vinande vindar och skummande vågor.