Mendelssohn's No. 3

Arne Mellnäs: Symfoni nr 1

Symfonin är inspirerad av den grekiska myten om Ikaros och hans far, uppfinnaren Daidalos. Denne får i uppdrag av kung Minos av Kreta att lösa problemet med odjuret Minotaurus, som härjar på ön. Daidalos bygger en labyrint, där monstret lockas in. Men den paranoide Minos låter även spärra in Daidalos och Ikaros. Symfoni nr 1 består av fem, ungefär jämnlånga satser som spelas utan avbrott, och den första har just titeln ”Labyrinten”. I andra satsen myllrar pizzicatotoner som insekter på labyrintens golv och väggar. Daidalos tillverkar vingar av fjädrar och vax till de båda, och de lyckas fly. Men Ikaros vill mer. Precis som stråkarna i slutet av sista satsen, flyger han högre och högre. Till slut kommer han för nära solen, så att vaxet i vingarna smälter. Han störtar ner i havet och drunknar.

Symfoni nr 1 skrevs 1986 och är uppbyggd av klanger som långsamt glider in och ut ur varandra – en suggestiv ljudväv som rör sig i böljande rörelser. 2002, samma år som han avled, komponerade Mellnäs en andra symfoni.

Arnold Schönberg: Pianokonsert

När nazisterna kom till makten 1933, begärde Schönberg avsked från sin professur vid konstakademin i Berlin och emigrerade till USA. I slutet av decenniet gick hans komponerande i stagnation, men 1941-1942 lossnade det och han skrev bland annat denna pianokonsert. Den är komponerad i tolvtonsteknik, fast inte särskilt lagbundet. Schönberg rör sig tämligen fritt mellan gamla och nya former, och mellan tonalitet och seriella kompositionstekniker.

Verket består av fyra sammanhängande satser. Den första har romantiska drag, och följs av en kort och hetsig sats med dramatiska ”col legno”-effekter hos de låga stråkinstrumenten, d.v.s. när stråkens baksida slås mot strängarna. Dessa kusliga ljud återkommer i den mörka och uppbragt sorgsna tredje satsen, och i den mer skämtsamma och uppsluppna finalen.

Mendelssohn: Symfoni nr 3

Mendelssohn fick impulsen till sin tredje symfoni när han besökte den medeltida klosterruinen Holyrood Abbey i Edinburgh 1829. ”Gräs och murgröna frodas”, skrev han hem till sin familj, ”rena himlar forsar in”. Han komponerade första temat på plats, men fullbordade inte symfonin förrän tretton år senare. Symfonin innehåller citat och inspiration från skotsk folkmusik, särskilt i den muntra andra satsen. Under symfonins triumfatoriska slutminuter drar sig den vildvuxna murgrönan tillbaka och taket sluter sig över altaret. Med trumpeternas och hornens ekande stötar återskapar Mendelssohn det ljusa kyrkorummet, och de raserade väggarna reser sig åter mot himlen.